umeåhc
Ännu en gång får jag anledning att glädjas åt min ungdoms stolta modeval. Den tyska stilpolisen hade inte haft en chans till anmärkning.
En liten tid i min ungdoms vårar bodde jag i Umeå och var naturligtvis vegan. Det är ett av kraven för att få bo i Umeå, det eller att man bosätter sig i en studentlägenhet på Ålidhem och blir bajsnödig filosof.
Jag valde veganvägen. Jag var för ung för att bli student vill jag minnas (såhär i efterhand kan jag nämligen tycka att filosofin hade passat mig bättre).
I veganskapet ingick en obligatorisk uppskattning av sk hardcoremusik och det allra viktigaste, uniformen: baggypants och hoodtröjor, gärna med politiska budskap i stil med McShit eller Meat is Murder eller också loggan med ett skönt band.
Och i denna ljuva morgonstund hittade jag följande: Ett stycke hood-tröja med Randy*-tryck. (Skönt, hade det varit ett Earth Crisis**-tryck , kunde det ha känts motigt). Ett par kamouflagebyxor i strlk VERY LARGE. Så nu har jag fler mamma-kläder. Bra.
*Bra punk.
** Ofattbart dålig metal. Men också detta band hade ett existensberättigande en gång.
Jag vill dock poängtera att Meat still is Murder, era grisätare!
En liten tid i min ungdoms vårar bodde jag i Umeå och var naturligtvis vegan. Det är ett av kraven för att få bo i Umeå, det eller att man bosätter sig i en studentlägenhet på Ålidhem och blir bajsnödig filosof.
Jag valde veganvägen. Jag var för ung för att bli student vill jag minnas (såhär i efterhand kan jag nämligen tycka att filosofin hade passat mig bättre).
I veganskapet ingick en obligatorisk uppskattning av sk hardcoremusik och det allra viktigaste, uniformen: baggypants och hoodtröjor, gärna med politiska budskap i stil med McShit eller Meat is Murder eller också loggan med ett skönt band.
Och i denna ljuva morgonstund hittade jag följande: Ett stycke hood-tröja med Randy*-tryck. (Skönt, hade det varit ett Earth Crisis**-tryck , kunde det ha känts motigt). Ett par kamouflagebyxor i strlk VERY LARGE. Så nu har jag fler mamma-kläder. Bra.
*Bra punk.
** Ofattbart dålig metal. Men också detta band hade ett existensberättigande en gång.
Jag vill dock poängtera att Meat still is Murder, era grisätare!
inte(rnationella) kvinnodagen
Yep. Idag skall man gå runt och bara bli firad. Så döm om min förvåning när nassegrisarna står på torget och demonstrerar, beskyddade av polisen såklart. Nationalsocialistiska fronten eller något liknande kallade de sig. Med den svenska fanan stolt vajande i blåsten.
Yttrandefriheten. Skönt att den finns, för då kunde jag säga: "Nej, tack, skulle inte tro det, pappan till mitt barn är en sk blatte", när en fetlagd rakad yngling med torshammare på tröjan försökte ge mig flygblad. (Inom mig placerade jag även en välriktad karatespark i punghöjd på tjockisen)
När jag tittade lite närmre på resten av de stolta grabbarna tyckte jag lite, lite synd om dem. De är ju helt klart inte begåvade med ett vackert yttre (antagligen för att matcha deras fula inre) och jag förutspår att dera snusstinna läppar snart kommer att kyssa en thailändsk prostituerads dito trots ideologiska övertygelser. Det är ju exakt så grabbarna ser ut som kommer på sexsemester.
Lite funderingar:
1 Var är alla kvinnor som borde synas på internationella kvinnodagen? Det är ju en skam att grabbarna i övre tonåren samt tjugoårsåldern tar över vår dag. Speciellt eftersom det enda de har att säga är typ "Sverige åt svenskarna".
2 Varför är Sverigenationalister och dylika organisationer nästan alltid män? Och varför i fridens namn ställer de sig och demonstrerar på internationella kvinnodagen? Det är ju nästan lite farsaktigt.
3 Utseendet spelar roll. Tjockisar i uttvättade munkjackor och Doc Martens har väldigt begränsad attraktionskraft. (Tro mig, jag var en tjock liten punkare en gång i tiden, utan högerextrem ideologi, men med DocMartens och rakat huvud och så blev inga barn gjorda).
Nej, Sverigetyperna får nog skaffa sig stajlist, t om vänsterpartisterna som stod längre ner på torget och skulle vara någon slags motvikt, var snyggare.
4 Jag är besviken hittills på min Sverigeåterkomst. Ohjälpsamma medelålders och främlingsfientliga ungdomar. Jag längtar hem. Hemma är i Thailand, utan tvekan.
Yttrandefriheten. Skönt att den finns, för då kunde jag säga: "Nej, tack, skulle inte tro det, pappan till mitt barn är en sk blatte", när en fetlagd rakad yngling med torshammare på tröjan försökte ge mig flygblad. (Inom mig placerade jag även en välriktad karatespark i punghöjd på tjockisen)
När jag tittade lite närmre på resten av de stolta grabbarna tyckte jag lite, lite synd om dem. De är ju helt klart inte begåvade med ett vackert yttre (antagligen för att matcha deras fula inre) och jag förutspår att dera snusstinna läppar snart kommer att kyssa en thailändsk prostituerads dito trots ideologiska övertygelser. Det är ju exakt så grabbarna ser ut som kommer på sexsemester.
Lite funderingar:
1 Var är alla kvinnor som borde synas på internationella kvinnodagen? Det är ju en skam att grabbarna i övre tonåren samt tjugoårsåldern tar över vår dag. Speciellt eftersom det enda de har att säga är typ "Sverige åt svenskarna".
2 Varför är Sverigenationalister och dylika organisationer nästan alltid män? Och varför i fridens namn ställer de sig och demonstrerar på internationella kvinnodagen? Det är ju nästan lite farsaktigt.
3 Utseendet spelar roll. Tjockisar i uttvättade munkjackor och Doc Martens har väldigt begränsad attraktionskraft. (Tro mig, jag var en tjock liten punkare en gång i tiden, utan högerextrem ideologi, men med DocMartens och rakat huvud och så blev inga barn gjorda).
Nej, Sverigetyperna får nog skaffa sig stajlist, t om vänsterpartisterna som stod längre ner på torget och skulle vara någon slags motvikt, var snyggare.
4 Jag är besviken hittills på min Sverigeåterkomst. Ohjälpsamma medelålders och främlingsfientliga ungdomar. Jag längtar hem. Hemma är i Thailand, utan tvekan.
medelålderssvensken är kanske inte en bra människa
En liten sann historia. Jag varnar för att den inte är det minsta rolig. Jag blir faktiskt ledsen och förbannad bara av att tänka på den.
En tidig måndagsmorgon landar Thai Airways flight TG960 på Arlanda i lite lätt snöfall. Med på planet finns bl a lillapernilla som nu är trött och frusen i sin sommarjacka efter att ha varit vaken i 48 timmar. Men vid gott mod för trots allt är det skönt att vara tillbaka i kalla gamla Svedala där saker och ting fungerar som de ska. Efter att ha kollat klockan och sett att det är gott om tid bestämmer jag mig för att ta flygbussen in till Centralstationen. En av Arlanda anställd kille hjälper mig med resväskan upp på bussen. 45 minuter senare anländer vi till slutstationen och jag förbereder mig att kliva av.
Nu kommer lite viktig info till alla ego medelålders gubbar och gummor i Sverige:
DET ÄR FAKTISKT GANSKA FULT ATT INTE HJÄLPA ANDRA MÄNNISKOR.
De sista som kliver av före mig är ett medelålders par, uppenbarligen friska och raska efter som de klarar att lyfta ned sina resväskor utan problem. Jag harklar mig och säger: "Ursäkta, skulle ni kunna"...längre än så kommer jag inte för damen (jag kunde kalla henne något annat mindre artigt, men jag är till skillnad från den kvinnan både väluppfostrad och human) säger högt och (jag svär!) hånfullt "NEJ!" Jag måste ha sett tvivlande ut (det var så jag kände mig, jag fattade inget) så damen lägger till ett spydigt "tack", för att förtydliga att.. jag vet inte .. hon är helt bortom räddning kanske? Vad vet jag? Det var liksom inte erbjudande jag slängde fram. Jag vet bara att hade inte busschauffören varit en normal medelålders man så hade jag väl fått framfall på busststationen.
Jag har nu tänkt på detta i flera dagar och inte hittat något försonande i damens handlande. Det finns inga ursäkter för att bete sig så. Det är inte ok att säga nej till någon som ber en snällt om hjälp. Om det inte handlar om uppenbara galenskaper såklart.
Jag är ialla fall i Sverige nu. Landet där man som gravid kvinna (jag skröt för min amerikanske pojkvän) inte behöver oroa sig för att inte få hjälp. Tji fick jag.
Nej.Jag kan inte hålla mig:
Jag hoppas tantskapet ramlar på isen och bryter lårbenshalen när hon närmar sig de 70. Och att ingen hjälper henne upp när hon ber om hjälp. "NEJ TACK!"
En tidig måndagsmorgon landar Thai Airways flight TG960 på Arlanda i lite lätt snöfall. Med på planet finns bl a lillapernilla som nu är trött och frusen i sin sommarjacka efter att ha varit vaken i 48 timmar. Men vid gott mod för trots allt är det skönt att vara tillbaka i kalla gamla Svedala där saker och ting fungerar som de ska. Efter att ha kollat klockan och sett att det är gott om tid bestämmer jag mig för att ta flygbussen in till Centralstationen. En av Arlanda anställd kille hjälper mig med resväskan upp på bussen. 45 minuter senare anländer vi till slutstationen och jag förbereder mig att kliva av.
Nu kommer lite viktig info till alla ego medelålders gubbar och gummor i Sverige:
DET ÄR FAKTISKT GANSKA FULT ATT INTE HJÄLPA ANDRA MÄNNISKOR.
De sista som kliver av före mig är ett medelålders par, uppenbarligen friska och raska efter som de klarar att lyfta ned sina resväskor utan problem. Jag harklar mig och säger: "Ursäkta, skulle ni kunna"...längre än så kommer jag inte för damen (jag kunde kalla henne något annat mindre artigt, men jag är till skillnad från den kvinnan både väluppfostrad och human) säger högt och (jag svär!) hånfullt "NEJ!" Jag måste ha sett tvivlande ut (det var så jag kände mig, jag fattade inget) så damen lägger till ett spydigt "tack", för att förtydliga att.. jag vet inte .. hon är helt bortom räddning kanske? Vad vet jag? Det var liksom inte erbjudande jag slängde fram. Jag vet bara att hade inte busschauffören varit en normal medelålders man så hade jag väl fått framfall på busststationen.
Jag har nu tänkt på detta i flera dagar och inte hittat något försonande i damens handlande. Det finns inga ursäkter för att bete sig så. Det är inte ok att säga nej till någon som ber en snällt om hjälp. Om det inte handlar om uppenbara galenskaper såklart.
Jag är ialla fall i Sverige nu. Landet där man som gravid kvinna (jag skröt för min amerikanske pojkvän) inte behöver oroa sig för att inte få hjälp. Tji fick jag.
Nej.Jag kan inte hålla mig:
Jag hoppas tantskapet ramlar på isen och bryter lårbenshalen när hon närmar sig de 70. Och att ingen hjälper henne upp när hon ber om hjälp. "NEJ TACK!"
min amerikanske pojkvän och kommunismen
Min pojkvän är amerikan. Vi svenskar vi vet ju precis vad de är för typer.
Idag föreslog han en femårsplan.
Ringde mig glad i hågen på jobbet och sa "babes, i think we should have a five year plan" ,"you know, let´s give it five years, if my company doesn´t take off and we´re not doing substantially better (economically) we should think about moving to Sweden and start a ninetofive life".
Jag frågade honom om han var kommunist.
Det var ett skämt han inte fattade.
Så jag försökte förklara för honom om stalin och lenin, marx, ryssarna och femårsplanerna osv...ni vet.
Det kom fram att den vanligaste frågan på arbetsintervjuer i amerikat är: "what´s your plan for the next five years and where do you see yourself?"
Är det bara jag eller är inte det över-ironiskt på något sätt?
Idag föreslog han en femårsplan.
Ringde mig glad i hågen på jobbet och sa "babes, i think we should have a five year plan" ,"you know, let´s give it five years, if my company doesn´t take off and we´re not doing substantially better (economically) we should think about moving to Sweden and start a ninetofive life".
Jag frågade honom om han var kommunist.
Det var ett skämt han inte fattade.
Så jag försökte förklara för honom om stalin och lenin, marx, ryssarna och femårsplanerna osv...ni vet.
Det kom fram att den vanligaste frågan på arbetsintervjuer i amerikat är: "what´s your plan for the next five years and where do you see yourself?"
Är det bara jag eller är inte det över-ironiskt på något sätt?
vackra människor
Det känns som det är läge att skryta om familjen igen.
...vi är ju inte fula liksom...
Syrran och Aron poserar.
...vi är ju inte fula liksom...
Syrran och Aron poserar.
vad tycker jag om horor?
Nu blir det seriöst...
Vad tycker jag om horor? Jag har tänkt och tänkt och tänkt på det sedan jag fick frågan igår av Maria Vuitton. Mitt cyniska jag fattar ju att hon skiter i vad jag tycker och att hon bara fiskar kommentarer till sin blogg, men det är ju en ganska intressant fråga, så jag tänker svara. Fast i min egen blogg. Muhahaha.
Det är svårt att svara på eftersom alla som arbetar som prostituerade naturligtvis är olika människor och eftersom det är en väldigt generell fråga i sig. Men jag antar att hon undrar över fenomenet först och främst och personen i andra hand. (Fast i diskussionen som pågår i hennes blogg har det varit många personangrepp.)
Jag kan ju till skillnad mot alla de fjantar som debatterar i Marias blogg "stoltsera" med att jag faktiskt känner prostituerade män och kvinnor personligen. Det blir lätt så när man bor i Phuket, Thailand. Om det gör mig klokare återstår att se...
Debatten som försigår verkar dock ha helt förbisett min första punkt:
1
Tillgång och efterfrågan.
Så länge det finns män (nej, det är inte många kvinnliga sexköpare därute plus att diskussionen hittills berört prostituerade av kvinnligt kön) som är intresserade av att köpa sex så kommer det att finnas till salu. Vilket leder mig in på :
+
Patriarkatet.
HALLÅ, vi lever faktiskt fortfarande på 2000-talet i en maktstruktur som främjar männen och deras behov. Jag är chockad över att ingen berört detta. Ja, det är jag. Så är det.
=
Kvinnor och män som säljer sex gör det för att de kan. Om ingen ville köpa så fanns inget att sälja. Eftersom dagens män tycker det är helt ok att köpa kvinnors kroppar och samhället (som till stor del styrs av män) inte gör något drastiskt för att förhindra detta eller för att förändra synen på sexköp så kommer det att fortgå.
2
Att kasta skit på de prostituerade är följdaktligen inte bara ett bevis på ens bristande kunskaper i samhällskunskap utan också på en ganska krass människosyn.
Varför är de prostituerade äckliga? (Som det påstås i den där bloggen). De är business män och kvinnor. Med ett äckligt yrke. Jaa, det håller jag med om. Men jag känner också tillräckligt många prostituerade för att veta att de är rätt vanliga människor med bara en skillnad från mig. Deras moraliska gränser är vidare än mina. PRECIS som sexköparens, faktiskt.
3
Att diskutera varför någon väljer att prostituera sig är inte lätt.
Här i Thailand handlar det ofta om pengar. Och eftersom samhället skiter högtidligt i vad individen gör för att överleva eller bli rik så är prostutition inte ett ovanligt alternativ
Jag tror inte att det är nyttigt för en människa att sälja sin kropp. Jag tror att det är precis lika osunt att köpa en annan människas kropp, kanske ännu värre.
Men jag skulle ALDRIG kalla någon äcklig eller mindre värd för att de valde att prostituera sig. Jag råkar vara något som kallas humanist. Slå upp det i ordboken, mina vänner.
Däremot skulle jag gärna kalla en sexköpare äcklig (och det har väl hänt att jag gjort, med tanke på var jag bor) men det tycker jag är en annan sak. Som sexköpare representerar man inte bara patriarkatet utan också makten-överheten. Makten och överheten (om den nu bör finnas överhuvudtaget - det är en helt annan samhällskunskapslektion) borde värna de "små" individerna, minoriteterna i samhället och inte utnyttja övertaget.
Det tycker jag om horor.
Vad tycker jag om horor? Jag har tänkt och tänkt och tänkt på det sedan jag fick frågan igår av Maria Vuitton. Mitt cyniska jag fattar ju att hon skiter i vad jag tycker och att hon bara fiskar kommentarer till sin blogg, men det är ju en ganska intressant fråga, så jag tänker svara. Fast i min egen blogg. Muhahaha.
Det är svårt att svara på eftersom alla som arbetar som prostituerade naturligtvis är olika människor och eftersom det är en väldigt generell fråga i sig. Men jag antar att hon undrar över fenomenet först och främst och personen i andra hand. (Fast i diskussionen som pågår i hennes blogg har det varit många personangrepp.)
Jag kan ju till skillnad mot alla de fjantar som debatterar i Marias blogg "stoltsera" med att jag faktiskt känner prostituerade män och kvinnor personligen. Det blir lätt så när man bor i Phuket, Thailand. Om det gör mig klokare återstår att se...
Debatten som försigår verkar dock ha helt förbisett min första punkt:
1
Tillgång och efterfrågan.
Så länge det finns män (nej, det är inte många kvinnliga sexköpare därute plus att diskussionen hittills berört prostituerade av kvinnligt kön) som är intresserade av att köpa sex så kommer det att finnas till salu. Vilket leder mig in på :
+
Patriarkatet.
HALLÅ, vi lever faktiskt fortfarande på 2000-talet i en maktstruktur som främjar männen och deras behov. Jag är chockad över att ingen berört detta. Ja, det är jag. Så är det.
=
Kvinnor och män som säljer sex gör det för att de kan. Om ingen ville köpa så fanns inget att sälja. Eftersom dagens män tycker det är helt ok att köpa kvinnors kroppar och samhället (som till stor del styrs av män) inte gör något drastiskt för att förhindra detta eller för att förändra synen på sexköp så kommer det att fortgå.
2
Att kasta skit på de prostituerade är följdaktligen inte bara ett bevis på ens bristande kunskaper i samhällskunskap utan också på en ganska krass människosyn.
Varför är de prostituerade äckliga? (Som det påstås i den där bloggen). De är business män och kvinnor. Med ett äckligt yrke. Jaa, det håller jag med om. Men jag känner också tillräckligt många prostituerade för att veta att de är rätt vanliga människor med bara en skillnad från mig. Deras moraliska gränser är vidare än mina. PRECIS som sexköparens, faktiskt.
3
Att diskutera varför någon väljer att prostituera sig är inte lätt.
Här i Thailand handlar det ofta om pengar. Och eftersom samhället skiter högtidligt i vad individen gör för att överleva eller bli rik så är prostutition inte ett ovanligt alternativ
Jag tror inte att det är nyttigt för en människa att sälja sin kropp. Jag tror att det är precis lika osunt att köpa en annan människas kropp, kanske ännu värre.
Men jag skulle ALDRIG kalla någon äcklig eller mindre värd för att de valde att prostituera sig. Jag råkar vara något som kallas humanist. Slå upp det i ordboken, mina vänner.
Däremot skulle jag gärna kalla en sexköpare äcklig (och det har väl hänt att jag gjort, med tanke på var jag bor) men det tycker jag är en annan sak. Som sexköpare representerar man inte bara patriarkatet utan också makten-överheten. Makten och överheten (om den nu bör finnas överhuvudtaget - det är en helt annan samhällskunskapslektion) borde värna de "små" individerna, minoriteterna i samhället och inte utnyttja övertaget.
Det tycker jag om horor.
humaniteten, en utdöende konst
Läste just en blogg skriven av en kvinna vid namn Katrin Schulman. Hon har extrem tandläkarskräck och blev riktigt dåligt behandlad och t om utslängd från kliniken dit hon gick för att laga sin tand.
Det är jättehemskt, och hon kan förmodligen anmäla, men vad gör fru Schulman? Jo hon uppmanar alla sina läsare att ringa och terrorisera tandläkaren i fråga samt boka tider där naturligtvis ingen kommer dyka upp.
Snacka om maktmissbruk och dåligt omdöme.
Och jag vet att jag kommer låta som en utdöende hippie: men kan vi inte bara behandla varandra medmänskligt? Kan vi inte bara vara snälla mot varann?
Hemska tandläkare kan ta en kurs i patient psykologi och galna bloggerskor kan bete sig som folk och inte glömma bort att det finns läsare helt utan omdöme. Ta lite ansvar allihop! Va!
Det är jättehemskt, och hon kan förmodligen anmäla, men vad gör fru Schulman? Jo hon uppmanar alla sina läsare att ringa och terrorisera tandläkaren i fråga samt boka tider där naturligtvis ingen kommer dyka upp.
Snacka om maktmissbruk och dåligt omdöme.
Och jag vet att jag kommer låta som en utdöende hippie: men kan vi inte bara behandla varandra medmänskligt? Kan vi inte bara vara snälla mot varann?
Hemska tandläkare kan ta en kurs i patient psykologi och galna bloggerskor kan bete sig som folk och inte glömma bort att det finns läsare helt utan omdöme. Ta lite ansvar allihop! Va!
familjen strandberg-vackrast i universum?
Syster yster och Aron
Jag har den vackraste och bästa familjen i världen! Eller t om galaxen!
Hur är det möjligt! Kan jag vara förblindad av vår utstrålning...
Kärlek, mina vänner, kärlek.
(Nej, var nu inte så elak och säg att den gör oss blind. Det hade inte räckt med att bara förblindas för att kunna älska George Bush t ex. Barabara ser säkert något fint i Mr President, trots att jag har väldigt svårt att föreställa mig vad det skulle kunna vara. Svårt att låta bli att vara elak när den mannen nämns, måste jag medge.)
Kärlek får oss att se allt det vackra i våra älskade. Och också i oss själva förhoppningsvis.
Kärlek. Det är bra grejer det!
must tapp
Förresten blir jag så trött på min chef som ALDRIG kan säga något positivt om mina prestationer. Eller ens nämna att jag presterar överhuvudtaget. Han bara kommer med sin förbannade lista på nya klagomål.
Herregud, har karln aldrig läst en bok om ledarskap?
Eller egentligen, det behövs inte för sunt förnuft säger att i alla mänskliga relationer om man skall kritisera någon bör man också slänga in ett positivt ord eller berömma en handling personen ifråga klarat väl. Är jag helt ute och cyklar?! Är inte detta helt självklart för alla!?
Jag tappar must, som vi sa uppe i Norrland i ungdomens dagar.
Jaa, jag tappar verkligen must.
Vilken tur att musttappet är jobbrelaterat. Det är ju bara 50 timmar plus i veckan jag spenderar här så... Bitter?!
Jag?!
Tur är väl också att jag vet att jag gör en massa bra saker varje dag, annars skulle jag bli riktigt ledsen, kanske.
icke självmordsbenägen
Nej, icke det minsta. Men om det någonsin skulle kännas som att livet borde avslutats så vore det på grund av sådana här dagar. Liksom uuuutdragna och seeeeega. Dagar när man inte fattar varför man går till ett jobb som ger en...ingenting förutom lön då. Å andra sidan kan jag knappt minnas att jag någonsin haft ett jobb som jag inte tröttnat på. Jag föddes nog i fel sociala grupp. Borde varit skitrik så jag kunde stannat hemma och pillat i naveln och glott på såpor. Och, nej, jag hade inte blivit less, vissa människor behöver inte jobba för att känna sig värdefulla. Jag är definitivt en av dem. Och, jaaa, jag har varit arbetslös och det var mkt trevligt. Inga problem, tackar som frågar.
Tack och lov har ännu en dag gått nu så jag kan åka hem och göra något vettigt som att läsa en bok.
Tack och lov har ännu en dag gått nu så jag kan åka hem och göra något vettigt som att läsa en bok.
pernilla speaking, sawasdee kaa.
Död åt mobiltelefonen.
Den är djävulens påfund.
Man kan inte ens skita ifred sedan mobilens intåg.
Folk har mage att bli upprörda om man inte svarar. (se ovan)
Man kan aldrig någonsin komma med undanflykter till ett missat samtal, det syns ju på displayen. (också ovan)
Chefen kan få tag i en närsomhelst. (se ovan)
Ett helt nytt otrohetsproblem uppstår, är det ok med sms-sex? (nej, är svaret på det)
Folk har inget mobilvett, svarar i telefonen mitt i en konversation eller vid middagen.
Enda grejen som är riktigt bra med mobilen är sms-funktionen som utesluter allt prat.
klagan
En grej jag är riktigt bra på är att skriva klagomålsmail. Helst på engelska, det är galet mycket lättare att vara spydig på det språket.
Det är extra kul att klaga i Thailand. Här är det fult nog att bara vara direkt och rak, man behöver knappt vara sarkastisk för att ändå framstå som det. Och jag som nog måste räknas som en mes hemma i Sverige framstår som en riktig bråkmakare alternativt väldigt ouppfostrad här.
Hursomhelst, jag är lite speedad just nu för jag hade möjligheten att bruka denna talang i morse. En av de trycksaksföretag vi anlitar är riktiga tomtar och deras vd en ganska otrevlig varelse, full av gohok (BS på thai) så det var ett riktigt nöje att förklara för henne att hädanefter blir det inte många baht skickade åt deras håll.
Hahahaheehhehhhee.
Önskar jag fick utnyttja dessa talanger dagligen. Jag kanske skulle bli krönikör? Eller popmusik recensent. Dessa grupper verkar ju vara fulla av klagan. Eller så uppfinner jag en ny yrkesgrupp, knotare. Inga gnällapor utan riktiga professionella, sakliga men om det krävs sarkastiska klagare.
Min syrra har förresten exakt samma talang men hennes tar sig verbala uttryck, speciellt bra är hon på telefon-knot.
starka mig
Det känns bättre nu. Jag vet ju att Svante hade ett riktigt bra liv och dog en snabb död.
Nathalie sa att det är ett slags omvänt karma här i Thailand. Svante hade det för bra helt enkelt. De stackars gathundarna som kravlar omkring på tre ben med mask i magen och skabb kan leva i tio år minst, och gör det ofta.
Har bestämt mig för att inte tänka på det sorgliga mer. Jag vill inte vara ledsen.
Svante hette Svante för att hennes ägare gillade namnet och hunden och inte brydde sig så mkt om könet. Smart tänkt tycker jag. Om alla tänkte så skulle vi ha mindre problem med att bli jämställda. Skulle vilja döpa min son Lisa bara för att kolla in hur folk reagerar annorlunda inför småflickor och småpojkar. Jag är rädd att han aldrig skulle förlåta ett sånt experiment med hans liv, dock.
Det tror jag är min största rädsla inför föräldrarollen: att jag behandlar grabben efter hans bilologiska kön och inte som en människa. Men risken är ju mindre just för att det är en pojk, vi är ju inte jämställda (ännu) och de manliga könet är ju normen. Tur i all orättvisa.
Förresten finns det en bra människa som har en rolig blogg som klassificerats som modeblogg och hon heter Hanna Fride'n, http://frankincense.blogg.se Hennes blogg kan man rösta på så hon kan få vinna...jag vet faktiskt inte vad, men äran att ha Svea rikes fetaste modeblogg är ok nog, skulle jag tro. Gå till hennes blogg och hitta länken till omröstningen (jag lyckades länka till bloggen iallafall, mer än så är överkurs).
min laptop uppfor sig inte
Min laptop är lätt handikappad. Den föddes nog inte sån, jag har varit en halvtaskig vårdgivare. Misskött den helt enkelt. Jag hoppas att jag inte blir lika nonchalant i uppfostran av mitt människobarn.
Det var nåt med IP-adressen...i en timme var det nåt med IP-adressen, sen fick den för sig att sluta tramsa och anslöt snällt till det sladdlösa nätverket. Fascinerande egentligen. Den artificiella intelligensen kanske inte är så långt ifrån att ta över. Min laptop uppför sig ju redan som en bångstyrig tonåring. Men det kan ju också vara helt felt att anta att den artificiella intelligensen ska likna den mänskliga.
Den la av igen förresten, efter 20 minuter. Jag sitter vid en stationär dator på ett internetcafe nu.
Har inte jättemycket övers för tekniken just nu. Inte datortekniken, så att säga.
Annars vaknade jag 05.46 i morse. Det finns många, många nackdelar med att vara gravid. Fler än det finns fördelar skulle jag vilja säga och den värsta är nog den intressanta cocktailen av insomnia och hyposomni och hypersomni. Ens sociala liv tar nog med smällar av en graviditet utan den lilla extra kryddan. Tycker jag.
Det var nåt med IP-adressen...i en timme var det nåt med IP-adressen, sen fick den för sig att sluta tramsa och anslöt snällt till det sladdlösa nätverket. Fascinerande egentligen. Den artificiella intelligensen kanske inte är så långt ifrån att ta över. Min laptop uppför sig ju redan som en bångstyrig tonåring. Men det kan ju också vara helt felt att anta att den artificiella intelligensen ska likna den mänskliga.
Den la av igen förresten, efter 20 minuter. Jag sitter vid en stationär dator på ett internetcafe nu.
Har inte jättemycket övers för tekniken just nu. Inte datortekniken, så att säga.
Annars vaknade jag 05.46 i morse. Det finns många, många nackdelar med att vara gravid. Fler än det finns fördelar skulle jag vilja säga och den värsta är nog den intressanta cocktailen av insomnia och hyposomni och hypersomni. Ens sociala liv tar nog med smällar av en graviditet utan den lilla extra kryddan. Tycker jag.
till teddy
Teddy om julen i faggorna
nej, jag vill inte ha några julklappar. jag betackar mig billiga försök att sälja skit till mig på min igen blogg. som att julen inte var nog kommersialiserad ändå. och smaklös. som jag trodde det framgick att jag tyckte efter gårdagens inlägg.
jag kommer förmodligen inte behöva fira jul förran om tre-fyra år när gossebarnet blivit gammalt nog att fatta att julen inte är mys med familjen utan en chans att få 43 paket.
tills dess, au revoir teddy!
Julklappsproblem? Vi har lösningen! Kolla in vår blogg :)
Denna kommentar är inte godkänd IP: 85.224.20.8
nej, jag vill inte ha några julklappar. jag betackar mig billiga försök att sälja skit till mig på min igen blogg. som att julen inte var nog kommersialiserad ändå. och smaklös. som jag trodde det framgick att jag tyckte efter gårdagens inlägg.
jag kommer förmodligen inte behöva fira jul förran om tre-fyra år när gossebarnet blivit gammalt nog att fatta att julen inte är mys med familjen utan en chans att få 43 paket.
tills dess, au revoir teddy!
julen i faggorna
Nu är julen snart här, smaklösheten får ännu en gång råda ostraffad...
Självlysande, saxofonspelande tomte på Bangla Rd
Phuket Ruckus Society hyllar smaklösheten utanför Jungceylon i Patong
Självlysande, saxofonspelande tomte på Bangla Rd
Phuket Ruckus Society hyllar smaklösheten utanför Jungceylon i Patong
