min amerikanske pojkvän och kommunismen
Idag föreslog han en femårsplan.
Ringde mig glad i hågen på jobbet och sa "babes, i think we should have a five year plan" ,"you know, let´s give it five years, if my company doesn´t take off and we´re not doing substantially better (economically) we should think about moving to Sweden and start a ninetofive life".
Jag frågade honom om han var kommunist.
Det var ett skämt han inte fattade.
Så jag försökte förklara för honom om stalin och lenin, marx, ryssarna och femårsplanerna osv...ni vet.
Det kom fram att den vanligaste frågan på arbetsintervjuer i amerikat är: "what´s your plan for the next five years and where do you see yourself?"
Är det bara jag eller är inte det över-ironiskt på något sätt?
hej, jag undrar om du kan hjälpa mig med en sak;
Om min design ser likadan ut för dig som på bilden som finns i mitt senaste inlägg
mydearbylia.blogg.se/1204005591_en_frga.html
Tack så mkt.
Ja, dessa amerikaner! fast flytt till Sverige vore skoj tycker jag, då chansen ökar att vi kan träffas någon gång.
Även fast jag börjar känna mig lite tjatig nu men tack så jätte, jätte mycket för att du kikar in på min blogg och lämnar så fina kommentarer! Du ska bara veta hur bra det känns att få läsa allt snällt som du skriver!
Sen hade jag en liten fråga till dig också, skulle du ha lust att gästblogga hos mig? Det skulle vara intressant att ha en "utomståendes" syn på psykvården och hela den problematiken.
Kram!
jo, det är verkligen överironiskt...
vi har inte ens en plan för tre veckor fram i tiden...
ha ha ha ha ta fram teddybjörnen!!!
