medelålderssvensken är kanske inte en bra människa
En tidig måndagsmorgon landar Thai Airways flight TG960 på Arlanda i lite lätt snöfall. Med på planet finns bl a lillapernilla som nu är trött och frusen i sin sommarjacka efter att ha varit vaken i 48 timmar. Men vid gott mod för trots allt är det skönt att vara tillbaka i kalla gamla Svedala där saker och ting fungerar som de ska. Efter att ha kollat klockan och sett att det är gott om tid bestämmer jag mig för att ta flygbussen in till Centralstationen. En av Arlanda anställd kille hjälper mig med resväskan upp på bussen. 45 minuter senare anländer vi till slutstationen och jag förbereder mig att kliva av.
Nu kommer lite viktig info till alla ego medelålders gubbar och gummor i Sverige:
DET ÄR FAKTISKT GANSKA FULT ATT INTE HJÄLPA ANDRA MÄNNISKOR.
De sista som kliver av före mig är ett medelålders par, uppenbarligen friska och raska efter som de klarar att lyfta ned sina resväskor utan problem. Jag harklar mig och säger: "Ursäkta, skulle ni kunna"...längre än så kommer jag inte för damen (jag kunde kalla henne något annat mindre artigt, men jag är till skillnad från den kvinnan både väluppfostrad och human) säger högt och (jag svär!) hånfullt "NEJ!" Jag måste ha sett tvivlande ut (det var så jag kände mig, jag fattade inget) så damen lägger till ett spydigt "tack", för att förtydliga att.. jag vet inte .. hon är helt bortom räddning kanske? Vad vet jag? Det var liksom inte erbjudande jag slängde fram. Jag vet bara att hade inte busschauffören varit en normal medelålders man så hade jag väl fått framfall på busststationen.
Jag har nu tänkt på detta i flera dagar och inte hittat något försonande i damens handlande. Det finns inga ursäkter för att bete sig så. Det är inte ok att säga nej till någon som ber en snällt om hjälp. Om det inte handlar om uppenbara galenskaper såklart.
Jag är ialla fall i Sverige nu. Landet där man som gravid kvinna (jag skröt för min amerikanske pojkvän) inte behöver oroa sig för att inte få hjälp. Tji fick jag.
Nej.Jag kan inte hålla mig:
Jag hoppas tantskapet ramlar på isen och bryter lårbenshalen när hon närmar sig de 70. Och att ingen hjälper henne upp när hon ber om hjälp. "NEJ TACK!"
Uch och fy för gamla sura tanter!
Är det tänkt att du ska föda här hemma i sverige?
Inte så långt kvar nu =) *spännande*
Men vad i helvete!!!! Det var det vidrigaste...sura jävla kärring. Blir vansinnig när jag hör sånt.Här i Sverige ska man klara sig själv och vara så jäävla duktig hela tiden. Är det därför hon vägrade? Ingen aning. Eller så var hon sjukt sne på sin gubbe. Eller så hade båda reumatism..men de bar ju av sina väskor?! Aaarghh, det finns ingen förklaring. Förutom att de är tvärpuckon!
Åh, en sån surkärring! Men i sthlm kan man väl inte vänta sig annat? (ja, jag är en sån som älskar göteborg och hatar stockholm)
Hmm ja det var värst! jag brukar oxå skryta om att alla hjälps åt i Svedala... ska sluta me d....
har längtat efter en uppdatering på bloggen, hoppas du mår bra! Här e det varmt o svettigt... Kram Kram
Vilken skata!
Skulle jag gissa med min fantasi så hade tantan taskig hörsel och trodde du undrade om Du skulle hjälpa henne ned med väskorna. Då blev hon sur och kände sig gammal och skröpplig sa "Nej, tack!"
Jag tycker att det är skanadal med såna människor. Men får en själv att VETA hur man absolut inte ska bete sig. Trist start på din Sverige turne!!
Sånnt där kan sätta sig i skallen - fattar inte hur/om hon tänkte? Kände hon konkurens eller nåt??
Pinsamt. Så mycket för "att gräset är grönare på andra sidan" när man svär över små thailändare som på något märkligt sätt lyckas ta upp hela trottoaren så att man omöjligt kan passera dem. Man undrar om de har inte en tanke på att det finns andra människor i världen och omtanke tänker man ibland att den inte finns alls. Man tar bara för givet att den finns i Sverige, men kanske är det för kallt där - också.
