hur manga tuggummin kan man svalja utan att fa men/problem?
Nu börjar jag dock bli nervös. Att vara gravid är att ALLTID tänka efter.
De kan ju har rätt de där människorna som hävdar att graviditeten är en sjukdom. Jag har i alla fall blivit påtagligt (sjukligt?) eftertänksam. Och om det inte är jag själv som hejdar mig och tänker "kan jag verkligen...?" så finns det gott om glädjedödare där ute.
Thailand är extremt. I morse sa min accountant till mig att inte GÅ så fort, det kan ju vara farligt för barnet.
Det är en konstig omställning, från att ha varit den minst neurotiska person jag känner till att bli betänksam över en sån sak som tuggummikonsumtionen.
gravid i all min glans
Tack modegudarna för att ni bestämde er för att tights/leggings skulle vara trendigt just nu när jag är gravid. Ni kan lita på att jag aldrig hade satt på mig dem annars.
Hallå! Jag är född -77, vi bar tights på ALLVAR under tidigt nittio-tal. (Vissa av oss t om envisades med att sporta dem i kombination med DocMartens ända in i mitten av decenniet).
Sådärja, imorrn är det vecka 25.
om nannies.
"Okej! Min första tanke var: men då kan du väl inte amma bäbisen? Det som är det mysigaste som finns! Även om självklart inte alla tycker det, men i Sverige och föräldraledighetens-mecka finns ju alltid chansen med alla dar vi har rätt till. Tre månader är ingen lång tid. Skulle nog känna som du gällande nanny men skulle väl bara lov att få acceptera läget om man inte hade chansen att vara hemma och leva på gubben eller nåt :).
Jag var ju au pair i USA och fattar inte hur de kan anställa någon från ett annat land, okänd, annan
kultur, annat språk som ska ta hand om sina dyrgripar. Finns det inte dagmammor eller likanade i Thailand? Oj, jag ska inte lösa er barnomsorg :) men är nyfiken hur det funkar på er sida jorden.
Go'natt!"
Svar: Jag ska försöka att amma bäbisen, planen är att jobba eftermiddagar endast. Min pojkvän jobbar natt/tidig morgon så han får ta eftermiddagspasset med babyn. Självklart hade jag helst varit hemma på fulltid men det kan bli jobbigt ekonomiskt plus att det kan betyda att jag förlorar mitt arbetstillstånd och därmed mitt visum.
Jag kan ha uttryckt mig vagt när det kom till nanny-biten, jag menade inte en inneboende fulltidsnanny utan mera en typ dagmamma. (Fast en som kommer hem till mig och passar mitt barn i mitt hus och samtidigt städar och sköter hushållssysslorna).
Vid ca 18 månaders ålder finns det fler alternativ för ens barn, kindergartens och nurserys. Här i Phuket är många internationella, dvs engelskspråkiga.
Hoppas att det var svar på dina frågor...
pimp-mamma
För sent. Öser ner nu.
Mikey flög till KL vid lunch, fortsättningen på Nokia-turnen. Hoppas han hinner till IKEA och att spjälsängen inte är slutsåld. Han fick en ny Nokia-telefon sist i Singapore. Det lönar sig ibland att se ut som en thai (och det var nödvändigt att han låtsades för att få giget överhuvudtaget). (Hoppas ingen fr Nokia läser detta). Mtv Asia intervjuade honom och han berättade att "my mum's Philippino, my dad's Thai".
HA! Jag har redan planerat att pimpa ut min son till att sälja blöjor, mjölkersättning, nappar och vad det nu kan vara. (Förutsatt att han inte föds med tolv tår eller nåt, då går den planen i stöpet).
Tragiskt men sant: "loog krueng" (barn vars ena förälder är asiat och andra av västerländskt ursprung) dominerar media här i Thailand. Varenda skådis, vj, artist och modell är 50/50. Min son ska få förtjäna sitt uppehälle så fort som möjligt. Och sedan sluta innan han blir gammal nog att fatta vad han håller på med och kan ta skada av skiten.
Man vill ju inte bli en av de där äckel-morsorna som sminkar upp sina tre-åringar, klär dem i tyll och strass och anmäler dem till skönhetstävlingar.
...fast det är kanske exakt samma sak jag snackar om...
Sweden vs Thailand
Jag åker hem till Sverige i Mars, andra Mars för att vara exakt, och jag stannar där i ca tre månader och föder i Varberg. Jag åker till Sverige, inte för att jag är skeptisk till vården här i Thailand (har man bara råd att betala är den bättre än hemma) men för att min försäkring är helt värdelös. Inga försäkringsbolag vill uppgradera en gravid kvinnas premie eller ens sälja en försäkring till en gravid kvinna. Iallafall inga bolag i min prisklass. Så min gosse kommer vara helt oförsäkrad tills han är fem dagar gammal (en magisk gräns, tydligen) om jag stannar här. Det är en risk vi varken har råd eller naturligtvis lust att ta.
Mikey kommer att komma till Sverige kring det beräknade födelsedatumet, 22:a April och stanna ca en månad, längre än så kan han inte vara ledig. Jag har tre månaders mamma-ledighet, utan att få betalt (jag har jobbat för kort tid i företaget för att vara berättigad de vanligtvis 1,5 månadernas lön fr staten och 1,5 fr företaget).
Min snälla chef (den kvinnliga) har gått med på att låta mig jobba halvtid efter de tre månadernas mamma-ledighet, så nu behöver jag bara charma den manliga delen av överheten (jobbigt, han har hand om det ekonomiska).
Förmodligen kommer vi att anställa en nanny så snart jag börjat jobba igen. Jag är inte ett stort fan av den iden, medan Mikey som själv är uppvuxen med nannies tycker det är helt naturligt. Här i Thailand är det dessutom väldigt vanligt med all slags hushållshjälp (det är bara de två sista åren jag inte haft städerska t ex).
Detta är planerna för den närmsta framtiden, skolgång osv tar vi när det kommer...
Detta är också en förklaring till alla er som undrat varför jag stannat kvar på ett jobb jag så uppenbart ogillar: nämligen att jag inte kan hitta ett annat så länge jag är gravid och mkt få (inga) företag skulle vilja anställa en farang på deltid med arbetstillstånd och anständig lön.
...så ligger det till...
pernilla tappar greppet, ansiktet och humoret
MEN, det här kommer att kosta. Nu har jag tappat ansiktet och följdaktligen tappat respekt (ha, som att de någonsin haft respekt för mitt vita arsle!) Skit samma, jag är så trött på alltihop ändå, att jag förutspår att min min avskedsansökan kommer att författas mkt snart.
Eller också är jag lite smart och håller ut i två ynka månader till och får en brejk under tre månaders mammaledighet.
Hormoner, hormoner...
ris vs mackor
Det tråkiga är att mina cravings inte är tränade i ekonomiskt hållbarhet. Mina cravings säger: (nja, vrålar är mer sanningsenligt) MOZZARELLA, TOMATO, PESTO MACKA!!! eller: MOCHA ALMOND FUDGE!!!
Och vem är jag att neka mig själv dessa basala behov? Det vore dumdristigt att försöka, jag är farlig när jag är hungrig.
dressed for success
hahahaha! 
en stor mango!
...och just de ja! Vi börjar sakta men säkert komma överrens om namn. Men jag kan inte säga vad, ännu. Syrran vet. (Buhu...det blir inte Elvis)
Your baby is more than 11 inches long and weighs just over a pound (about as much as a large mango). He may be able to feel your movements now, so put on some tunes and dance around the house. No matter what race your baby is, he looks red now due to blood vessels showing through his transparent skin. His true skin tone will develop over the course of his first year. Blood vessels in your baby's lungs are developing to prepare him for breathing, but complete lung development will take many more months. The lungs are the last organ to fully develop.
(från www.babycenter.com)
Se där! Jag behöver Trio Lligo NU!
bulldozer balladen eller konsten att skapa ett geni
om jag bara kom ihåg texten till bulldozer-visan kunde jag ju sjunga själv, fast jag är rädd att den önskade "geni-effekten" uteblir i så fall...
brownies, glass och resultatet...
Så här kan man se ut när man käkat brownies och mocha almond toffee-glass varje dag i ett par månader...
Min välkomstkommitte' efter en sen kväll på BYD Lofts. Jag räknar allt efter 21.00 som sent nuförtiden. Kan det vara en mamma-gen som kickat in?
Som sagt, sent...
graviditets tankar
Bebis kläder har jag också inhandlat, ett par sparkdräkter och strumpor, men det känns helt vanligt. De skulle ju kunna vara till vem som helst, under åren som gått har ju flera av mina vänninor skaffat barn.
Jag tror inte jag kommer fatta förrän jag ligger där och skriker i förlossningsvåndor. Bättre sent än aldrig, antar jag.
Vi värmer upp genom att titta på "Birth stories" en kanadensisk serie som visar olika kvinnor/par i slutet av deras graviditet samt förlossningen.
Lärdomar:
1 Jag vill inte föda hemma (hippie stajlen går fett bort).
2 GE MIG DROGER!!! Ju fler och starkare, desto bättre.
3 Kanadensare är inte snygga.
Mikey börjar tro att han kommer svimma "honey, i'm not good with blood and all that". En annan önskar att man bara kunde svimma av, vakna och ha en liten bebis. GUD, VAR DET VERKLIGEN MENAT SÅ HÄR, ELLER KAN DU HA GJORT EN LITEN MISS?
ensam hemma
I mitt gravida och sinnessjuka tillstånd tänkte jag först bryta ihop och känna mig övergiven. Men efter en tomat, pesto, mozzarella macka ser livet alltid ljusare ut. Kom ihåg det, mina vänner: mat gör en lycklig. Det är 100% fail-safe.
Sedan gick jag på första klass bio och myste mig igenom "I am legend" och fick naturligtvis tårar i ögonvrån när hunden dog, eller snarare faktiskt blev mördad av herr Smith himself.
Jaa, första klass bio är inga dåliga grejer men tro mig, det är en fars att ta sig upp och ur fåtöljen. I Thailand skall man ju dessutom upp och stå i givakt medans nationalsången spelas före varje filmvisning, så man får lite extra motion. Av en slump träffade jag Georgina, som är en månad mer gravid än mig och följdaktligen en aning osmidigare än jag och naturligtvis också lite mer underhållande att studera. Fick mig ett gott skratt när jag såg hennes försök att kämpa sig ur fåtöljen.
Tills det var min egen tur...innan dess hade jag inte fattat att jag börjar bli ungefär lika smidig som en kulstötare.
aj, aj, aj...
Det bultar och det bankar... i mitt huvud.
Den sortens huvudvärk som Tylenol inte biter på. Känner mig miserabel, vill hem och lägga mig i ett mörkt rum och glömma bort att jag finns tills det går över. Och jag vill inte stirra på den här skärmen mer för idag. Den gör mig illamående.
mood swings
Men jag måste nog krypa till korset nu: idag har jag redan hunnit ge fingret åt minimum fyra medtrafikanter, kallat en överviktig kvinna som stod i min väg "fat ass" (det skall sägas till mitt försvar att jag först provade med ett "excuse me", följt av ett ngt tydligare "sorry" samt ett "MOVE!" , innan jag körde fet arsle -kommentaren) samt snyftat en skvätt med min receptionist som har hemlängtan.
Klockan ar bara 11.37 för guds skull!! Det kommer att bli en låång dag...
Foto från filmen "Inseminoid" (om en RIKTIGT galen gravid kvinna.)
gossebarnets namn
Så klassiskt, coolt och gångbart både här i Thailand, i Sverige och Amerikat. I nuläget har stackarn ett nytt namn i halvtimmen istället.
Fattar ni hur många bebisnamnsajter det finns? Hur många knasiga namn, men ännu värre, hur många riktigt, riktigt tråkiga namn det finns?! Världen behöver inga fler Fredrik, Johan, Andreas eller Dennis (no offense). Vi har vår beskärda del.
Men å andra sidan...gissa hur många Elvis det blev förra året? 48. När min pojk är redo att börja skolan är han kanske inte den enda Elvis i klassen.
Det är ju naturligtvis inte nödvändigt med ett alldeles unikt namn (eftersom gossebarnet i sig själv kommer bli helt galet speciell) men som sagt Martin känns helt out of the question.
...jag har minst fyra månader kvar till att övertala Mikey...
