lillapernilla

Jaa, jag är den första att erkänna att det funnits situationer där jag varit glad över att korruptionen som nästlat sig in på varenda nivå här i landet är såpass effektiv och tillförlitlig som den bevisligen är.
Som den gången i min ungdom (läs för ett år sen) jag åkte fast i en trafikkontroll utan hjälm på huvudet såklart, och jag bjöd snuten på en kopp kaffe på restaurangen jag jobbade för att slippa boten.
Eller alla de gånger man skickat passet ut ur landet på visumansökan för ett par tusen baht och själv legat kvar på stranden och druckit ananasjuice.
Har man bara pengar så finns det inga situationer man inte kan ta sig ur här in the kingdom of smiles.

Men det har naturligtvis baksidor. 
En bekant till mig körde ihjäl en thaiman och lemlästade hans fru under påverkan av valium och alkohol och tre dagars sömnbrist. Han betalade 80 000 baht för att klara sig ur den knipan. Det är vad ett, egentligen två människoliv (hon kan knappt gå) är värda.
Min sköna tandläkare kom tillbaka från Bangkok i dag där hon varit och testats för att komma in på universitetets tandregleringslinje. I år är fjärde året hon ansökt. Varje år hålls ett skriftligt test och 10 personer går sedan vidare till personliga intervjuer. Hon har alltså gått vidare till intervjuer i 4 års tid. Hon blev inte antagen i år heller. Man skulle kunna tro att hon inte har vad som krävs, men tyvärr är det nog så att de andra ansökanden har mer pengar eller inflytande eller bägge delarna. Det är så det funkar här i Thailand nämligen. "I scratch your back, you scratch mine".

Det är svårt att acceptera för oss svennar, men Thailand har en låååång tradition av korruption och vad heter det..svågerpolitik? Det kommer sig inte naturligt för mig att börja ringa inflytelserika vänner eller vifta med pengar så fort jag hamnar i knipa. Det måste jag öva på.

Det som stör mig mest just nu, förutom stackars Dr Da är att jag inte kom på tanken att vifta med 1 000 baht efter min katastrofala uppkörning sist.