jag skyller allt på filmen "In the Valley of Elah"
Igår fick jag tårar i ögonen av att tänka på hur min för närvarande ofödde son, kanske kan dö i 20-års åldern i kanske en olycka. Eller kanske i ett meningslöst krig. (Hans far är ju trots allt amerikan så det är inte omöjligt.)
Min förmåga till inlevelse och empati har drastiskt ökat sedan jag blev gravid.
Om dessa förmågor kvarstår efter födseln undrar jag hur jag bäst skall kunna nyttja dem?
1 Jag skulle kunna sadla om till skådespelerska?
2 Eller jobba inom äldrevårdsomsorgen?
Jag emottar gärna förslag på vad jag kan göra med all denna nyvunna empati. Tack.
ja du om jag det visste, det hade löst mkt hos mig ... typ onödiga tårar... men men
Det är nog bara att gilla läget: du håller på att bli morsa. Både rent fysiologiskt men också psykologiskt. Man är nästan alltid oroad över något, känner sig otillräcklig eller rädd att det värsta ska hända barnen. Det är så för alla mammor så "welcome to the club". Värsta tänkbara senario blir man expert på SAMT att hantera varje dag så man klarar av den och ser det positiva med varje dag samt påminner sig om insikten att JAG inte kan styra allt. Man gör mitt bästa- och det är strålande!!! (fast känslorna på utsida finns alltid där! :)
